Har sårat någon som står mig nära...

just nu...
sitter och hoppas att någon
i min närhet inte blir sårad...
Men det är inte upp till mig...

är väldigt viktigt, för mig.
jag får inte "rasa", jag måste
vara stark. Jag biter ihop käkarna,
så hårt att det gör ont, hela tiden.
Och jag ÄR stark, fast ibland
räcker det med en lite fråga av någon.
Hur mår du, eller hur har ni det,
då ramlar muren och man bara
faller.....
Det hände idag och jag vill inte.

Så lätt kan det vara,
så snälla, fråga inte hur det är..

Jag måste vara stark.

Vad tungt det är när ens barn mår dåligt
Vad tungt det är när ens barn gråter och
talar om att de inte orkar mer
Vad tungt det är när ens barn vill dö




Näe, det har inte hänt något,
utan det här är vår vardag och
det som vi kämpar med så mycket
vi bara orkar....
För att ge upp är inte ett alternativ.

För tre dagar sedan såg jag och Elin en fågelunge som
hoppade runt och skrek mitt på gatan där vi bor.
I går såg jag den igen, den gick på backen och släpade
vingen i backen. Man lider ju med skadade djur, vi
hämtade bröd åt den så att den fick lite mat.
En skadad fågel kanske inte har det så lät att få tag på
mat.
Igår kväll gick Jess ner och gav den vatten och lite torr-
foder som vi har till katterna.
Jag kan se den från balkongen och såg att den la sig ner
och sov, i morse när jag vaknade låg den kvar på samma
plats.
Efter att jag pratat med syster så gav hon mig nummret
till viltjouren, när jag ringde dom så sa hon att förmodligen
var vingen bruten och då avlivar man ........
Jag fick ett nummer av henne till jägarna.
Efter lite funderande på vad ödet skulle vara för den lilla
så ringde jag jägarna, eller viltvårdare som gatukontoret
har.
Dom var här på en halvtimme, han sa att det var en trut unge
och frågade om jag sett några fåglar flyga runt som skulle kunna vara
föräldrar till den lilla. Men det har vi inte sett, den har varit
helt ensam.....
Den grät verkligen närdom fångade in den i en låda, han tackade
för att jag ringt och sa att den inte skulle klarat sig iaf..


Här går den lilla trut ungen..


Från balkongen såg jag att han gick och la sig...


Här kommer killarna och fångar in den..

Ont i hjärtat gjorde det, men jag måste tro att jag gjorde rätt.
En fågel som inte kan flyga, kan bli offer för ex katter som
leker med den eller ungdommar som plågar djur..
Jag måste tro att nu är den i himmlen och har det bra....

Känner mig lite nere,
nu är hela min familj på
väg till Karlstad.
Ikväll är det fest för att
fira ett bröllop.
Jag önskar så att jag
kunnat vara med, men
nu är det inte så.....

Önskar er en underbar kväll...

Det blir lite svårt för mig ett tag framöver att blogga.
Min söta lilla Laptop har bestämt sig för att dööööö.
Igårkväll sa skärmen upp sig, datorn går på men
skärmen är svart.
Vilket mörker  :-(